Sånga kyrka med sin höga spira syns på långt håll, där den ligger
på en höjd



Sånga kyrka påminner om äldre
avbildningar av kyrkor.
Så höga och slanka var
ofta de gotiska tornhuvarna.
 
Sånga kyrka med sin höga spira syns på långt håll, där den ligger på en höjd, omgärdad av den stadiga muren med två stigluckor, av vilka den södra är medeltida. Sånga är huvudkyrkan på Färingsön, men inte den största. Kanske däremot den vackraste. Tornet och en del av långhuset i anslutning till det är äldst, från ca 1175, och resten är från 1300. Sånga är den av Mälaröarnas kyrkor som har mest medeltida valvmålningar. Programmet för dessa målningar från mitten av 1400-talet har beröringspunkter med tiggarmunkarnas predikningar, vilket ger den - och Färentuna kyrka från samma tid - en särställning bland Upplands kyrkor. Färgerna är övervägande i grönt och blått och många ovanliga motiv tilldrar sig uppmärksamheten: musicerande änglar i mittvalvet, de visa och de fåvitska jungfrurna på valvbågen, St Erasmus martyrium och i vapenhuset tecknen som skall förebåda världens undergång. För att nu nämna några. Bland inventarierna fäster man sig särskilt vid dopfunten som är jämnårig med kyrkan och skulpturerna från ett medeltida altarskåp, vars huvudgrupp var en i nordisk medeltidskonst ytterst sällsynt framställning av Maria och Elisabet med sina ofödda barn Jesus och Johannes. Predikstolen är en riktig dyrgrip, daterad 1635, med korg helt i intarsiaarbete. Textilbeståndet är rikt, men en del befinner sig i Historiska museet. Ytterligare bör nämnas minnestavlan över kyrkoherden Bengt Tynesson och hans sex barn, som 1584 gick ner sig på Igelvikens is. Den torde vara landets näst Vädersolstavlan äldsta landskapsmålning.

 
  Mälaröarnas Anslagstavla
www.malaro.com