Eldgarnsö naturreservat är beläget på Färingsö c:a 4 mil från Stockholm. Reservatet omfattar 490 ha varav 191 ha är land. Området avsattes 1979 för att bevara ett område med rik flora och fauna och med stor betydelse för friluftslivet. Ön är sammanbunden med Färingsö med en vägbank. Landskapet på Eldgarnsö utgörs av en omväxlande blandning av tät barrskog, ädellövskog, lundvegetation, ängsmark och strandängar bevuxna med vass. Öns östra och mellersta delar är bevuxna med ädellövskog bestående av främst ek, alm och ask. På flera ställen finns vackra lundar med en rik flora. Under våren blommar här gulsippa, lungört och vårärt. Andra ovanliga arter är underviol, storrams och orkidén nästrot. En av områdets stora sevärdheter är misteln, som här växer ovanligt rikligt på öns mellersta del.

Landskapet på Eldgarnsö är till största delen format av den jordbrukande människan Genom att ön steg upp ur havet relativt sent började inte jordbruk att bedrivas förrän för ca 800 år sedan. I äldre tider utgjorde en stor del av marken av betesmark och slåtterängar.

Till lövskogen är en intressant svampflora knuten. Här finns några mycket sällsynta arter som t ex pokalmörkla. Djurlivet innom reservatet är också rikt. Av däggdjuren kan man stöta på rådjur, grävling, hare och ibland älg. Bland ovanligare fåglar märks rördrom, brun kärrhök, fisjuse, ortolansparv och bivråk. Tack vare ädellövskogen och det gynnsamma klimatet är även insäktslivet rikt. Flera s k reliktarter från värmetiden finns i området.

Mälaröarnas Anslagstavla www.malaro.com