|
|
Hantverksplatsen
Birka ser ut att ha anlagts på Björkö vid mitten av 700-talet. Tidigt
blev Birka en symbol för svearnas framväxande rike. Hit kom Ansgar omkring
år 829 utsänd av ett nordtyskt kloster för att missionera och grunda svearnas
första kristna församling. Redan före 1000-talet avfolkades handelsplatsen
hastigt, men Birka tycks aldrig ha lämnat folkfantasin. Det levde kvar
i medeltidens rimkrönikor och när det stormaktstida Sverige sökte sig
ärorika historiska minnen var det Birka, Sigtuna och Gamla Uppsala som
åberopades. De första utgrävningarna genomfördes redan på 1680-talet.
1834 restes Ansgarskorset på borgklippan till 1000-årsminnet av Ansgars
besök och 1871 började de mer vetenskapliga utgrävningarna. Birka låg
på Björkös nordvästra del, en öppen slänt mot vattnet som går under namnet
Svarta jorden. Befolkningen har uppskattats till mellan 400 och 1500 personer
-forskarna är oense om Birka ska kallas by eller stad. Grändema var stenkantade
och tomtindelningen låg fast, även om nya byggnader kom till och andra
revs. Här utvecklades Mälardalens centrala hantverks- och marknadsplats.
De stora exportvarorna var järn och pälsar. Importen omfattade glasbägare,
lerkärl, glas och "getingpärlor" för tillverkning av smycken. De tidigaste
fynden tyder på nära kontakter med Ribe och det danska riket. En del av
järnet förädlades i Birkas smedjor. Smycken tillverkades av brons, ädla
metaller, ben och horn. I vattnet utanför Birka finns rester av ett pålverk
som ingick i ett omfattande skyddsverk för hamnarna. Söder om handelsplatsen
reser sig Borg, en klippa som där den inte stupar brant är omgärdad av
en jord- och stenvall. I närheten finns fynd som tyder på att här låg
en militär garnison, eventuellt skyddad av en träpalissad. Enligt Rimberts
biografi över Ansgar, nedtecknad strax efter Ansgars död 865, hade invånarna
en borg där de sökt skydd när en fördriven kung gick till anfall med ett
30-tal skepp. Inåt land avgränsas Birka av "stadsvallen" som troligen
sträckte sig till borgen. Borgen hade flera portar och var överbyggd av
en träkonstruktion som troligen bränts flera gånger av anfallande styrkor.
På andra sidan vallen ligger Hemlanden, med 1600 gravhögar, det största
järnåldersgravfältet i Sverige. Det domineras av brandgravar. Kist- och
kammargravar har också påträffats mellan Borg och Svarta jorden. De obrända
gravarna har gett kunskap om klädedräkterna genom sina bronsspännen och
tygfragment. Vanliga fynd är lerkärl, smycken, kammar, spelpjäser och
vapen.
|